It's like an echo kapitel 4

- Jag förstår att det inte alls går att jämföra vad som hänt med våra föräldrar men jag kan ändå tänka mig in i vad som hänt dig.
Gud vad snäll han var. Han log ett litet leende och hans ögon sa " det kommer ordna sig"
Jag såg hur han försiktigt lutades sig fram mot mig, då lutade jag också mig  fram. Våra läppar var bara ett par millimeter från varandra...
Heylins perspektiv
Hans andedräkt luktade mint, det kände jag när han bara var ett par millimeter från mitt ansikte. Efter att varit där i några sekunder kysste jag han. Jag tog handen runt hans varma nacke och han satte sin hand på min rygg. Efter ett tag puttade han försiktigt bort mig.
Jag tittade förvirrat på honom.
-Det känns fel, sa han. Våra föräldrar är tillsammans. Då är vi nästan som syskon.. eller?
-Jag antar det, sa jag dystert. Men de behöver inte få veta något.
Han rynkade pannan. Jag såg på honom att han funderade men efter en stund såg han inte lika fundersam ut.
-Så gör vi, sa han och log innan han gav mig en puss på pannan. Eric gick och la sig på sin luftmadrass och de såg ut som han somnade direkt.
Erics perspektiv
VAKNAA! Ropade Miranda och hoppade på mig. Jag blev först irriterad på henne då jag tittade åt sidan och såg vad klockan var. Den var nio, jättesen var jag inte men jag gillade att ha gott om tid.
Miranda sprang ut i köket när hon märkt att jag vaknat. Jag tittade åt Heylins sängs håll men hon var inte kvar så jag bytte om ogenerat till dagens kläder. En grå tröja och ett par svarta jeans. Håret tog jag bara lite vax i, det var inte så noga!
När jag kom ut till köket satt alla redan och åt. På bordet var det fullt av frukost. Flera olika brödsorter, yoghurt,flingor och en massa mer.
Jag fnissade till när jag såg Mirandas o'boy. Om jag inte sett o'boy paketet stå bredvid hade det lika gärna kunnat vara ren choklad.
Mitt emot Heylin satt jag mig. Vi tittade djupt in i varandras ögon och log tills hon generat tittade ner. Den frukosten sa vi inget till varandra, bara sådana saker som " kan du skicka osten" och "kan du hälla upp mjölk till mig". Vi ville inte att hennes mamma och min pappa skulle misstänka något.
-Hejdå alla! Ropade jag högt och hoppades att det skulle höras i hela huset, innan jag stängde dörren och gick ut på gården. Idag var det en betydligt kallare sommardag. Vinden blåste genom min svarta skinnjacka och himlen var full med gråa moln.
På signeringen pratade jag trevligt med alla fans men kunde inte sluta tänka på Heylin. Hennes ögon som vid frukostbordet tittade djupt in i mina. Och hennes leende. Men om jag inte hade bott hemma hade det varit lättare för oss att träffas mer privat, tänkte jag. Jag hade sedan mitt genombrott i melodifestivalen velat flytta hemifrån men det hade aldrig blivit av. Nu var jag snart 21 och musiken gick riktigt bra så det kanske snart var dax.
När jag efter fyra timmar var hemma igen tog jag av mig ytterkläderna och stängde dörren bakom mig. Då kom Heylin in i hallen och höll om mig.
- Mamma och Fredrik är på möte ikväll, nu när Miranda ska börja skolan. Så vi är ensamma hemma, sa hon och tittade lurigt på mig.
Hennes rum, som var precis till vänster när man kom in i hallen gick vi in i. Vi la oss på hennes säng och kysstes. Hon  flätade in sina fingrar i mitt mörka hår och fnittrade när jag tog min hand på hennes mage under tröjan.
Då hörde vi att dörren öppnades ute i hallen och vi båda blev som förstenade...
- Jag förstår att det inte alls går att jämföra vad som hänt med våra föräldrar men jag kan ändå tänka mig in i vad som hänt dig.
Gud vad snäll han var. Han log ett litet leende och hans ögon sa " det kommer ordna sig"
Jag såg hur han försiktigt lutades sig fram mot mig, då lutade jag också mig  fram. Våra läppar var bara ett par millimeter från varandra...


Heylins perspektiv
Hans andedräkt luktade mint, det kände jag när han bara var ett par millimeter från mitt ansikte. Efter att varit där i några sekunder kysste jag han. Jag tog handen runt hans varma nacke och han satte sin hand på min rygg. Efter ett tag puttade han försiktigt bort mig.
Jag tittade förvirrat på honom.
-Det känns fel, sa han. Våra föräldrar är tillsammans. Då är vi nästan som syskon.. eller?
-Jag antar det, sa jag dystert. Men de behöver inte få veta något.
Han rynkade pannan. Jag såg på honom att han funderade men efter en stund såg han inte lika fundersam ut.
-Så gör vi, sa han och log innan han gav mig en puss på pannan. Eric gick och la sig på sin luftmadrass och de såg ut som han somnade direkt.
Erics perspektiv


VAKNAA! Ropade Miranda och hoppade på mig. Jag blev först irriterad på henne då jag tittade åt sidan och såg vad klockan var. Den var nio, jättesen var jag inte men jag gillade att ha gott om tid.
Miranda sprang ut i köket när hon märkt att jag vaknat. Jag tittade åt Heylins sängs håll men hon var inte kvar så jag bytte om ogenerat till dagens kläder. En grå tröja och ett par svarta jeans. Håret tog jag bara lite vax i, det var inte så noga!
När jag kom ut till köket satt alla redan och åt. På bordet var det fullt av frukost. Flera olika brödsorter, yoghurt,flingor och en massa mer.
Jag fnissade till när jag såg Mirandas o'boy. Om jag inte sett o'boy paketet stå bredvid hade det lika gärna kunnat vara ren choklad.
Mitt emot Heylin satt jag mig. Vi tittade djupt in i varandras ögon och log tills hon generat tittade ner. Den frukosten sa vi inget till varandra, bara sådana saker som " kan du skicka osten" och "kan du hälla upp mjölk till mig". Vi ville inte att hennes mamma och min pappa skulle misstänka något.
-Hejdå alla! Ropade jag högt och hoppades att det skulle höras i hela huset, innan jag stängde dörren och gick ut på gården. Idag var det en betydligt kallare sommardag. Vinden blåste genom min svarta skinnjacka och himlen var full med gråa moln.
På signeringen pratade jag trevligt med alla fans men kunde inte sluta tänka på Heylin. Hennes ögon som vid frukostbordet tittade djupt in i mina. Och hennes leende. Men om jag inte hade bott hemma hade det varit lättare för oss att träffas mer privat, tänkte jag. Jag hade sedan mitt genombrott i melodifestivalen velat flytta hemifrån men det hade aldrig blivit av. Nu var jag snart 21 och musiken gick riktigt bra så det kanske snart var dax.
När jag efter fyra timmar var hemma igen tog jag av mig ytterkläderna och stängde dörren bakom mig. Då kom Heylin in i hallen och höll om mig.
- Mamma och Fredrik är på möte ikväll, nu när Miranda ska börja skolan. Så vi är ensamma hemma, sa hon och tittade lurigt på mig.
Hennes rum, som var precis till vänster när man kom in i hallen gick vi in i. Vi la oss på hennes säng och kysstes. Hon  flätade in sina fingrar i mitt mörka hår och fnittrade när jag tog min hand på hennes mage under tröjan.
Då hörde vi att dörren öppnades ute i hallen och vi båda blev som förstenade...
:o.....tack för att ni kommenterar! :) blir jätteglaad

Kommentarer
Postat av: Erica

Jättebra! :)

2011-11-21 @ 16:33:47
URL: http://ericsaadejust.blogg.se/
Postat av: Josefin

OOOOH! Jättebra! <3<3

2011-11-21 @ 17:59:44
URL: http://erickhaledsaadeforever.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jätte bra!

Gillar du att läsa Eric noveller? Kika gärna in på min då! :)

http://ericsaadestorys.blogg.se

2011-11-21 @ 19:07:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0